Vätgas
Vätgas är en populär och omtalad teknik, inte minst för att det finns stora förhoppningar om att den kan bidra till att minska samhällets beroende av fossila bränslen. Vätgas kan fungera som energilager på flera sätt:
- Användas till elproduktion som spetslast och reglerkraft.
Om man avser att göra vätgas för att lagra och sedan använda densamma för att producera el så går det åt relativt mycket energi. Det blir låg verkningsgrad och därmed dyrare än t.ex. batterier vid kortare lagring än 24h.
I Sverige har vi också tillgång till vattenkraftens vattenmagasin som är enorma energilager vilka finns tillgängliga under långa tidsperioder året runt till en betydligt lägre kostnad. Ju mer variabel elproduktion vi installerar, dvs vindkraft och solenergi, desto snabbare kommer vi till en situation där vattenkraften behöver kompletteras med andra lagringslösningar. Vätgas skulle i så fall kunna vara ett alternativ.
- Möjliggöra flexibilitet i industriprocesser.
Stora vätgaslager planeras att byggas i samband med stora industriella satsningarna på fossilfri produktion. Vätgaslager är då tänkta att skapa flexibilitet i industriproduktionen på så sätt att man tillverkar och lagrar extra vätgas (utöver tillverkningens behov) när elen är billig. Vätgasproduktionen kan sedan stängas när elen är dyr men produktionen kan fortsätta med den lagrade vätgasen.
Vid mer fluktuerande elpriser som i sett i år kan det bli lönsamt att också använda de industriella vätgaslagren för att göra el och sälja tillbaka till marknaden.
- Användas som drivmedel som vätgas eller processad till e-metanol.
Det krävs olika typer av lagringstankar för att kunna distribuera vätgas som drivmedel. Med hjälp av fossilfri el spjälkas vatten till syrgas. Dels kan denna vätgas användas direkt i exempelvis en bränslecell i ett fordon, dels som ett mer traditionellt bränsle som exempelvis e-metanol. Jämfört med direkt eldrift via batterilösningar så blir det större energiförluster med e-metanol men det öppnar för andra användningsområden såsom fraktfartyg, flyg m.m.. Lagring som vätgas eller e-metanol i drivmedelsektorn ger en frikoppling från elsystemet och därmed en viss avlastning vid så kallade effekttoppar.
När efterfrågan på vätgas ökar kommer även tekniken att gå framåt och kanske till en lägre kostnad. På sikt kan detta leda till att exempelvis stora havsbaserade vindkraftparker vid sidan av el kan producera vätgas som i sin tur kan användas för att jämna ut elproduktionen när vinden inte blåser.
Vätgas kan alltså vara en möjliggörare för klimatomställningen av svensk industri och transportsektor där det annars kan vara svårt att hitta andra alternativ.